tisdag 22 juni 2010

Ett annat liv på måndag

Varannan vecka är jag ensamstående mamma. Varannan vecka lever jag det fria singellivet.

På måndagar börjar jag mitt nya liv, om och om igen. Och undrar och undrar. Tar barnen skada av detta ständiga skiftande mellan två helt olika hushåll, föräldrar och vardagssystem? Hur stor i så fall? Hur stor skada hade de tagit om vi hade fortsatt att leva tillsammans?

Skadas föräldra-barnrelationen på något ohjälpligt sätt? Blir den så oändligt viktiga anknytningen sämre?

Samtidigt är jag fullkomligt säker på att både jag och ex-maken har det otroligt mycket bättre på var sitt håll än tillsammans.

Barnen lever nu med en far och en mor som var och en för sig verkar ha det riktigt bra i sina liv, som är glada oftare än förut och som alltid skiner upp vid anblicken av sina barn, de där måndagarna.

Barnveckorna ... den underbara tryggheten och självklarheten i vardagslivets struktur, som bara måste finnas där och funka. Lyckan i alla trivialiteter. Tandborstning, frukost. Var har du ryggsäcken? Har du allt du behöver nu? Bamseläsning och läxläsning. Kort och kulor och utklädningslekar och tv-spel och stjärnornas krig. En stor och bänglig unge som ligger som limmad mot mig i sängen och ständigt flyttar efter när jag makar åt mig för att få lite utrymme. Till slut ligger jag utträngd vid sängens yttersta kant, med barnets halvöppna mun tätt emot min axel och hennes arm över min hals.

Vuxenveckorna ... den ofattbara lyxen att få rå sin tid helt utan andra krav än vad jobbet ställer. Att få försjunka totalt i en uppgift, utan risk att bli avbruten. Kunna gå över golvet utan risk att trampa på legobitar. Laga mat som jag själv tycker om utan att få höra besvikna utrop. Utrymmet för kvällsaktiviteter, resor, socialt umgänge utan bekymmer för vem som ska ta hand om barnen.

De olika liven berikas och fördjupas av denna ständiga växelverkan. Inte hade jag kunnat njuta så mycket av diskbänksrealismen tillsammans med barnen utan de där dagarna i fullständig frihet. Jag hade sannerligen inte njutit i så stora drag av den ensamma tiden om den inte hade haft en så tydlig slutpunkt, på måndag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar