Den norrländska nypessimismen är en humorform som tilltalar mig. Hela morgonen har jag gått och gnolat (med ursäkt för klumpig dialekttolkning): "Int' äre nån idé, hä som sku ske sku ske. Å fall smörgåsen ner i potta så no jämt sku smöret ner."
Hur kul som helst.
Fast sen tänker jag lite till och undrar vilka budskap det sänder till/från mitt undermedvetna, när jag upprepar dessa strofer för mig själv, gång på gång.
En annan odödlig refräng är att "...det är lika bra att sluta drömma. Det går åt helvete i alla fall. För om man drömmer om Paris hamnar man på något vis lik förbannat i Hudiksvall."
Hm...
Symboler är viktiga i våra liv. De säger något om hur vi ser på oss själva och tillvaron och de kan leda oss framåt mot något annat.
Euskefeurat kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta och visst är det underbart att få frossa i galghumor, drastiska metaforer och trotsig uppgivenhet ibland.
Idag är inte en sådan dag. Just idag väljer jag hopp i stället för nederlag. Inte en sån där odrägligt överoptimistisk manisk halleluja-tjosan-hoppfullhet, utan hopp med djup och vemod och glädje. Ett hopp med livserfarenhet och perspektiv.
Livsglädje, tillit och tillförsikt, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar